Fuckface!!
Asså jag blir så jävla äckligt förbannad!!! Vafan är det för fel på mig? Är det nå fel på mig eller? Jag fattar inte hur nära och kära kan gå emot mig nå förjävligt mycket och säga saker som att: "jag inte pratar utan stänger in mig i rummet istället för att snacka tråk med mamma, och det gör mig onormal" Vad är grejen? Måste jag ALLTID snacka med henne? JAG VILL HA PRIVATLIV SÅ LÅT MIG FÅ HA ETT!!
Det värsta är att hon skickar Max (morshans gubbe som hon har vart förlovad med i evigheter, men ett "förhållande" som är baserat på bråk och Svensson attityd) på mig att berätta att det jag gör inte är normalt. Okej, tänk ifall jag anser att "normalt" är tråkigt och inte vill vara som alla andra. Hur fan kan han komma och säga vad som är normalt när han beter sig som en jävla sjuåring när han och morshan bråkar genom att "härma" allt hon säger. Jävla löjligt och onormalt tycker jag. Lite som att hans hjärna slutade att utvecklas vid sjuårsåldern. Jävla mupp.
Vafan jag vill inte prata för att jag har viktigare saker för mig som att göra läxor! Klart som fan att jag stänger in mig i rummet och inte vill bli störd. Dessutom så HATAR jag den människan morshan blir när hon är med tönten. Hon blir tråkig helt enkelt. En jäkla torrboll.... Kul att snacka med en sån.. Ehe, nej?
Det roliga va att Max sa att jag kunde be honom att dra åt helvete när jag ville, vilket jag också gjorde. Men drog han åt helvete? NOPE!! Så fan att han inte gjorde utan han stod kvar där och predikade om hur jäkla fel det är i vår familj och bla bla bla.. Jag har hört det jäkla talet förr och jag lär få höra det flera gånger.
Plötsligt så inser jag varför Kristian (min lillebror) flyttade till pappa (dock hade aldrig jag kunnat bo hos farshan så morshan är det enda jag har kvar, tyvärr..).
Jag önskar bara att jag fyller arton snart och att jag kan dra ifrån det här helvetet och börja mitt liv på nytt. Jag vill sluta drömma mardrömmar jag vill sluta känna mig som en alien här. Jag hör inte hemma här. Det gör jag inte.
Just nu känner jag bara att världen kunde ha bara försvunnit under mina fötter, men jag vet att jag har så mycket mer att leva för.
Mina bröder och min syster som jag älskar så innerligt.
Mina vänner som jag håller hårt om och NI mina vänner är vänner som jag hoppas kunna ha med mig hela livet. Ni är EN på miljonen.
Nea, hade inte du funnits i mitt liv hade jag inte vetat vad jag skulle göra. När jag tänker på dig kan min gråaste dag bli helt magisk.
Skolan har många gånger varit min räddning. Där har jag funnit en plats där jag är säker och kan gömma mig bland studierna. I skolan kan jag känna mig trygg.
Jag älskar er alla, verkligen det gör jag. Ni tar mig ur mardrömmen jag lever i här hemma.
NI är mitt liv <3

PEACE, LOVE AND UNDERSTANDING!
//Shanie
Det värsta är att hon skickar Max (morshans gubbe som hon har vart förlovad med i evigheter, men ett "förhållande" som är baserat på bråk och Svensson attityd) på mig att berätta att det jag gör inte är normalt. Okej, tänk ifall jag anser att "normalt" är tråkigt och inte vill vara som alla andra. Hur fan kan han komma och säga vad som är normalt när han beter sig som en jävla sjuåring när han och morshan bråkar genom att "härma" allt hon säger. Jävla löjligt och onormalt tycker jag. Lite som att hans hjärna slutade att utvecklas vid sjuårsåldern. Jävla mupp.
Vafan jag vill inte prata för att jag har viktigare saker för mig som att göra läxor! Klart som fan att jag stänger in mig i rummet och inte vill bli störd. Dessutom så HATAR jag den människan morshan blir när hon är med tönten. Hon blir tråkig helt enkelt. En jäkla torrboll.... Kul att snacka med en sån.. Ehe, nej?
Det roliga va att Max sa att jag kunde be honom att dra åt helvete när jag ville, vilket jag också gjorde. Men drog han åt helvete? NOPE!! Så fan att han inte gjorde utan han stod kvar där och predikade om hur jäkla fel det är i vår familj och bla bla bla.. Jag har hört det jäkla talet förr och jag lär få höra det flera gånger.
Plötsligt så inser jag varför Kristian (min lillebror) flyttade till pappa (dock hade aldrig jag kunnat bo hos farshan så morshan är det enda jag har kvar, tyvärr..).
Jag önskar bara att jag fyller arton snart och att jag kan dra ifrån det här helvetet och börja mitt liv på nytt. Jag vill sluta drömma mardrömmar jag vill sluta känna mig som en alien här. Jag hör inte hemma här. Det gör jag inte.
Just nu känner jag bara att världen kunde ha bara försvunnit under mina fötter, men jag vet att jag har så mycket mer att leva för.
Mina bröder och min syster som jag älskar så innerligt.
Mina vänner som jag håller hårt om och NI mina vänner är vänner som jag hoppas kunna ha med mig hela livet. Ni är EN på miljonen.
Nea, hade inte du funnits i mitt liv hade jag inte vetat vad jag skulle göra. När jag tänker på dig kan min gråaste dag bli helt magisk.
Skolan har många gånger varit min räddning. Där har jag funnit en plats där jag är säker och kan gömma mig bland studierna. I skolan kan jag känna mig trygg.
Jag älskar er alla, verkligen det gör jag. Ni tar mig ur mardrömmen jag lever i här hemma.
NI är mitt liv <3

PEACE, LOVE AND UNDERSTANDING!
//Shanie
Kommentarer
Postat av: Knäppot med mössan
Man vill ju förfan bara krama dig! Mössan väntar´! :)
Trackback